Fiskvägar

Fiskvägar förbi vandingshinder brukar delas upp i naturlika och tekniska fiskvägar. Naturlika fiskvägar är ofta en konstruerad fåra runt vandringshindret där arter kan passera både uppströms och nedströms och vars konstruktion medger ytterligare habitat att uppehålla sig i. Naturlika fiskvägar är att föredra där det finns plats och fallhöjden inte är för stor.

Tekniska fiskvägar är oftast valet då utrymmet är litet och platsen inte medger annan lösning. Tekniska fiskvägar är ofta branta opch har stark strömmande vatten vilket inte medger passage för fler arter än de mest starksimmande. Konstruktionerna är ofta för att underlätta framförallt uppströmspassage. För nedströmspassager vid sidan om turbiner kräver ofta anordningar för att åstadkommas.

Naturlika fiskvägar

Inlöp

En helt eller delvis konstgjord bäckfåra (faunapassage) som är inbyggd i vandringshindret och som leder fiskar och andra djur förbi, ofta genom, vandringshindret.

Omlöp

En helt eller delvis konstgjord bäckfåra (faunapassage) som leder fiskar och andra djur förbi, ofta runt, ett vandringshinder. det är viktigt att lutningen blir liten i et omlöp för att passa så många arter som möjligt. Ett lyckat omlöp kan även ny reproduktions- och uppväxtlokal bildas. Fördelarna är att det passar samtliga fiskarter och är nästintill underhållsfritt. Dock kräver det flackt landskap, stor yta och utan berg i dagen.

Exempel: Järnforsen SällevadsånStorådammen Tämnarån

Överlöp / upptröskling / enkel passage

En passage ofta byggd i natursten med befintliga stenar som läggs nedströms hindret för att bygga bort kanten och få botten nedströms att komma upp i nivå med vandringshindret. Kallas ibland upptröskling eller stryk. Detta är en mycket naturlig fiskväg och kräver inget underhåll men kan kräva en hel del plats och material.

 

Exempel: Spegeldammen Nedre Gavleån

Övrig passage

Övriga åtgärder som möjliggör i första hand uppströmspassage. I kommentarsfältet anges mer detaljerat vilken åtgärd som avses.

Exempel: Mölekullen Hökesån

Tekniska fiskvägar

Denilränna

En ränna med ett antal tvärstående lameller som vinklas mot strömmen för att skapa turbulens i vattenflödet och minska vattenhastigheten och därmed underlätta fiskens vandring uppför rännan. Denilrännor är ofta byggda i trä, men kan byggas i betong eller metall. Fördelen med denilrännor är att de klarar stor lutning och  inte är så känsliga för variationer i vattenflödet. Nackdelar är att de kräver mycket underhåll och tillsyn, samt att de passar bäst för starksimmande arter.

Exempel: Svintuna kvarn

Fiskfälla och transport

En fälla, ofta byggd i direkt anslutning till ett vandringshinder, i vilken vandrande fisk fångas in och koncentreras inför vidare transporteras förbi vandringshindret, vanligtvis med bil.

Fiskhiss

En fiskfälla med hissanordning (automatisk eller manuell) som låter vandrande fisk passera förbi ett vandringshinder.

Fisksluss

En fiskfälla med slussanordning som, via sensorer eller tidsintervall, öppnas uppåt eller nedåt och på så vis låter vandrande fisk passera förbi ett vandringshinder.

Kammartrappa / bassängtrappa

En ränna bestående av en serie kamrar/bassänger, sammankopplade av överfall och/eller undervattensöppningar, som gör att fisk kan hoppa eller simma stegvis uppför rännan. Fisken ges möjlighet att vila i bassängerna mellan delpassagerna. Kammartrappor är ofta byggda i betong, men kan byggas mer naturlikt med t ex sten eller trä. fördelarna med bassängtrappor är relativt låga anläggningskostnader och inte kräver så mycket underhåll. Nackdelar är att de passar bäst för starksimmande arter och är känsliga för variationer i vattenföringen.

 

Exempel: Näskvarn Vierydsån – Hednäs Åbyälven

Slitsränna

En ränna bestående av en serie kamrar/bassänger, sammankopplade av en eller två vertikala öppningar (s.k. slitsar) i skiljeväggarna, som gör att fiskar och andra djur kan simma stegvis uppför rännan och vila i bassängerna mellan slitsarna. Fördelar med slitsränna är att den passar alla vattenflöden och många fiskarter, men är samtidigt ofta dyr och komplicerad att anlägga.

 

Exempel: Strömsparken Motala StrömIslandsfallet Fyrisån

Sprängd fiskväg

En passage som skapas genom sprängning i fast berggrund. Ska inte förväxlas med utrivning av vandringshinder.

Ålyngelledare

En ränna eller ett rör med sparsam vattengenomströmning och ett innermaterial (naturligt eller konstgjort) som erbjuder fäste för uppvandrande ålyngel. Ålyngelledare är artspecifika och är ofta svårinspekterade då fiskvägen är innesluten i rör eller liknande.

Ålyngelsamlare

En konstruktion, ofta byggd i direkt anslutning till ett vandringshinder, som är avsedd att fånga in och koncentrera ålyngel inför vidare transport till uppströms liggande vatten, vanligtvis med bil. En ålyngelledare ingår ofta i konstruktionen.

Tekniska fiskvägar – nedströmspassager

Utvandringsväg

En passage som skapas förbi vandringshinder och som ska underlätta för nedströmsvandrande fiskar på dess väg ut ur vattendraget.

Fingrindar

Montering av fingrindar (galler) framför vattenintag (t ex kraftverk) för att underlätta nedströmspassage av fisk och andra djur. Alfa-galler har lutning med varierande vinkel mot vattenytan. Beta-galler har varierande vinkel mot strandlinjen.

Andra avledningsanordningar

En särskild konstruktion (t ex louvers, ljus- och ljudspärrar), förutom fingrindar, som monteras framför vattenintag (t ex kraftverk) för att underlätta nedströmspassage av fisk och andra djur.