Definitioner

Projekt

Ett projekt består av en eller flera åtgärder som har en sammanhållen ekonomisk finansiering.

I vissa fall består projekten av en enstaka mindre åtgärd med endast en medfinansiär och åtgärden genomförs snabbt vid ett tillfälle. Andra projekt kan innefatta tiotals olika åtgärder på flera platser, sträcka sig över flera år och ha många olika medfinansiärer. Ett projekt kan därför löpa över flera år. Men man bör undvika att skapa projekt utan tydligt slut. Man kan istället gruppera projekt med hjälp av fältet storprojekt. Projekten kan sedan sökas utifrån storprojektets namn. Detta är viktigt för att kunna redovisa ekonomin på att bra sätt.

Åtgärd

Alla åtgärder indelas i olika huvudåtgärdstyper (t ex fiskvägar, biotopvård). Åtgärden delas därefter in i mer detaljerade åtgärdstyper (t ex för fiskvägar: kammartrappa, denilränna, för biotopvård: vegetationsrensning, lekplatsförbättring).

Vilka uppgifter som kan registreras för att beskriva respektive åtgärd varierar beroende på huvudåtgärdstyp.

En åtgärd som berör en fiskväg kan kopplas till ett eller flera objekt av typen fiskväg (definition av fiskväg).

Det är önskvärt att alla åtgärder så långt det är möjligt registreras enskilt. Det ger bättre möjligheter till uttag och sammanställningar.

Enligt systemspecifikationen definieras åtgärd i Åtgärder i Vatten på följande sätt:

Åtgärd

  • Fysiska restaureringsåtgärder inom ramen för miljömålet Levande sjöar och vattendrag delmål 2, som syftar till att minska mänsklig påverkan och förbättra/återställa den biologiska funktionen och produktionen. Kan vara t ex fiskvägar, dammutrivning eller biotopvård.
  • Alla åtgärder som finansieras av statliga fiskevårdsmedel eller Biologisk återställning i kalkade vatten. För att kunna använda databasen för att redovisa användningen av dessa medel måste alla typer av åtgärder som genomförs med denna finansiering kunna registreras i databasen. Kan omfatta t ex fysiska restaureringsåtgärder, fiskutsättningar, tillsyn, planering, inventeringar och provfisken som finansieras med statliga medel.
  • Trafikverkets riktade miljöåtgärder vid vägtrummor.
  • Alla utsättningar av fisk och kräftor kan registreras som en åtgärd finansierad av fiskevårdsmedel eller biologisk återställning.

Begreppet åtgärder innefattar inte:

  • Åtgärder som har som enda syfte att förbättra vattenkvaliteten, t ex kalkning, förbättrade reningsverk.
  • Kulturmiljörestaureringar vars enda syfte är just kulturmiljön.
  • Skogsvårdsåtgärder och våtmarksåtgärder som inte finansierats via ovan nämnda finansieringstyper undantas också.
  • Data från miljöövervakning som t ex effektuppföljningsdata.

Restaurering

Beskriver åtgärder som syftar till att återställa en naturmiljö för att återskapa de naturliga biologiska funktionerna. Innebär ibland att kulturmiljöer påverkas negativt bl a genom att dammar och flottledslämningar rivs. Kan bl a innefatta biotopvård i vattnet, fiskvägar och fiskutsättningar.

Biotopvård

Åtgärd i sjö, vattendrag eller dess kantzoner med syfte att helt eller delvis återställa den fysiska miljön för att förbättra den biologiska funktionen. Rör sig exempelvis om återställning av förstörda lekbottnar för laxfisk genom att tillföra nytt grus.

Fiskvägar

Åtgärd som syftar till att underlätta för i första hand fiskar men ibland även andra djurs rörelser i vattendrag där mänsklig aktivitet t ex fördämningar hindrar detta. Kan vara i form av trappor eller omlöp där det byggs en ny strömfåra runt hindret.

Fiskutsättning

Utsättning av fisk, kräftor eller musslor som innebär att individerna släpps fria i naturvatten (ref: Fiskelagen (1993:787) och Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:3) om odling, utplantering och flyttning av fisk). Naturvatten inkluderar även grävda dammar. Fiskutsättningarna kan vara av olika typer vilket beskrivs i Fiskeriverkets strategi för utsättning och spridning av fisk (Fiskeriverket 2002). De olika typerna är återintroduktion, introduktion, förstärkningsutsättning, kompensationsutsättning och put-and-take utsättning. Dessutom finns utsättningar som sker i fiskodlingar och som inte innefattas i någon av föregående kategorier. Alla fiskutsättningar kräver tillstånd från länsstyrelsen. Enda undantaget är utsättning av egentliga fiskar i avloppslösa trädgårdsdammar.

Huvudåtgärdstyper

Bildande fvo Bildande av fiskevårdsområden enligt LOFO (Lag om fiskevårdsområden).
Biotopvård Alla åtgärder för att återställa vattnens fysiska miljö till naturlika förhållanden och öka den biologiska mångfalden och/eller förbättra produktionen av fisk.
Fisketillsyn Tillsyn att regler kring fiskets bedrivande i ett vatten följs.
Fiskevårdsplan Plan för fiskevårdens bedrivande i ett eller flera vatten.
Fiskutsättning Utsättning av odlade eller vildfångade fiskar, kräftor eller musslor.
Fiskvägar Utrivning av vandringshinder, omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager (t ex omlöp) eller tekniska konstruktioner (fiskvägar) för att skapa framkomlighet förbi hinder för fiskars och andra vattenlevande djurs rörlighet i sjöar och vattendrag.
Hydrologisk restaurering Åtgärder som innebär en hydrologisk restaurering. Kan vara återskapande eller kompensationsåtgärder.
Information Kan vara information om fiske, fiskevård, tillsyn eller annat som rör skötsel eller nyttjande av ett vattenområde.
Uppföljning/inventering/ resursövervakning Provfisken, undersökningar av växt och djurliv, insamling och sammanställande av fångstrapportering etc. Uppföljning sker efter genomförande av någon annan åtgärdstyp.
Utbildning All utbildning som har med skötsel av ett vattenområde att göra som tillsynsmän, fiskevårdare etc.
Utredning/Artspecifik åtgärdsplan Arbete med utredning av specifika problem och åtgärder för exempelvis hotade arter/stammar i ett vattenområde.
Övrig fysisk åtgärd Andra åtgärder som innebär en fysisk åtgärd som kan kopplas till en specifik plats.

Fiskväg

Fiskvägar kan registreras som egna objekt i databasen. Uppgifter om t ex koordinater och typ av fiskväg matas in vid nyregistrering. De fält som är obligatoriska ska då matas in (ganska få fält) och mer detaljerad information om fiskvägarna kan hämtas in och registreras senare. Dock bör alla fiskvägar även registreras som åtgärder.

Avsikten är att denna databas ska bli ett nationellt register över alla fiskvägar.

Bedömning av funktion för fiskväg

En fiskväg kan bedömas med avseende på funktion. Funktionen bedöms vid ett specifikt tillfälle (datum anges) och avser en viss art. Man anger också vilken metodik som använts för att bedöma funktionen. En eller flera bedömningar kan skapas för varje fiskväg.

Åtgärdsplats eller Övergripande geografisk angivelse

För varje åtgärd finns möjlighet att ange var åtgärden genomförs geografiskt. Beroende på vilken huvudåtgärdstyp åtgärden tillhör kan man välja om man vill ange åtgärdsplats (en åtgärdsplats har nord- och östkoordinater och en åtgärd kan kopplas till en eller flera åtgärdsplatser) eller endast ange till exempel län, kommun eller huvudavrinningsområde (mer övergripande geografisk angivelse över vilket område åtgärden berör).

För huvudåtgärdstyperna biotopvård, hydrologisk restaurering, fiskutsättning, fiskvägar och övrig fysisk åtgärd är det obligatoriskt att koppla till åtgärdsplats.

Exempel på hur man kan välja att ange åtgärdsplats.

  • För en åtgärd av huvudåtgärdstypen Fiskutsättning anges åtgärdsplatsen med nord- och östkoordinater.
  • För en åtgärd av huvudåtgärdstypen Fiskevårdplan kan man välja att bara ange kommun, län eller huvudavrinningsområde. Fiskevårdsplanen kan kanske inte kopplas till en exakt geografisk koordinatpunkt utan mer till ett område såsom ett län, några kommuner eller ett avrinningsområde.
  • För en åtgärd av huvudåtgärdstypen Biotopvård ska den nedersta punkten för åtgärderna anges (utloppskoordinaten). Om flera olika separata sträckor åtgärdats i ett vattendrag kan åtgärden ändå betraktas som en och samma med bara en angivelse av åtgärdsplats.

Det är mycket viktigt att koppla åtgärder till åtgärdsplats så långt det är möjligt. Det ger bättre möjligheter till olika geografiska uppföljningar och presentationer.

Vattenobjekt

Vattenobjekten fungerar som en referenstabell över sjöar, vattendrag, dammar och kustområden. Listan är skapad utifrån SMHI:s sjö- och vattendragsregister (både från det gamla registret och nya nätverksbildade). Listan har också kompletterats med vattenobjekt från Fiskeriverkets vattenobjekttabell. Nya vattenobjekt ska endast skapas då det inte redan finns ett lämpligt vattenobjekt. De befintliga vattenobjekten ska användas i första hand. Men det finns möjlighet att skapa egna nya vattenobjekt i de fall det behövs.

Vattenobjekttabellen i nya databasen möjliggör koppling till andra system t ex SMHI:s och Fiskeriverkets databaser.

Varje åtgärdsplats ska kopplas till ett vattenobjekt så långt det är möjligt.

Åtgärdsområde

Kalkningen i Sverige är organiserad i olika åtgärdsområden, det vill säga ett hydrologiskt avgränsat område med sjöar och vattendrag som mynnar i en gemensam punkt.

En åtgärdsplats kan kopplas till ett eller flera åtgärdsområden. Koppling innebär att åtgärden genomförs inom ett åtgärdsområde eller förväntas ge effekt i ett eller flera åtgärdsområden. När en ny åtgärdsplats skapas sker en automatisk koppling till det åtgärdsområde som platsen är geografiskt belägen inom. Manuell koppling kan därefter ske till flera åtgärdsområden där åtgärden förväntas ge effekt.

Värdefulla vatten

Inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Naturvårdsverket, Havs- och vattenmuyndigheten och Riksantikvarieämbetet tillsammans med länsstyrelserna sammanställt områden med Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer. Områdena har klassats som nationellt eller regionalt värdefulla för natur, fiske respektive kultur.

I åtgärdsdatabasen ska åtgärderna kopplas till områden av nationellt värde det vill säga någon av klasserna nationellt särskilt värdefulla, nationellt värdefulla eller för fisket potentiellt skyddsvärda (efter restaurering).

En åtgärdsplats kan kopplas till ett eller flera värdefulla vatten. Koppling innebär att åtgärden genomförs inom ett värdefullt vatten eller förväntas ge effekt i ett eller flera värdefulla vatten. När en ny åtgärdsplats skapas sker en automatisk koppling till det värdefulla vatten som platsen är geografiskt belägen inom. Manuell koppling kan därefter ske till flera värdefulla vatten där åtgärden förväntas ge effekt.

Natura2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. De finns i alla medlemsländer och ska hejda utrotningen av arter och livsmiljöer.

En åtgärdsplats kan kopplas till ett eller flera Natura2000-områden. Koppling innebär att åtgärden genomförs inom ett Natura2000-område eller förväntas ge effekt i ett eller flera Natura2000-områden. När en ny åtgärdsplats skapas sker en automatisk koppling till det Natura2000-område som platsen är geografiskt belägen inom. Manuell koppling kan därefter ske till flera Natura2000-områden där åtgärden förväntas ge effekt. 

Ekonomi

Ekonomin (finansiering och kostnader) för ett projekt ska redovisas ekonomiskt i applikationen antingen på åtgärdsnivå eller på projektnivå. När man skapar projektet får man ange på vilken nivå man vill registrera ekonomin. (Detta kan inte ändras när man påbörjat inmatning av ekonomiposter. I så fall måste man först radera alla ekonomiposter i projektet. Då kan man ändra i fältet Ekonomi på åtgärdsnivå.)

Det är önskvärt att ekonomin så långt som möjligt redovisas på respektive åtgärd (inte på projektnivå). Det ger bättre möjligheter till uttag med ekonomiska sammanställningar.

Alla projekt och åtgärder som genomförts med inblandning av statliga medel ska registreras i databasen. All medfinansiering ska också registreras. Det är givetvis önskvärt att så många åtgärder som möjligt matas in, oavsett finansiering. Om bidrag från samma finansieringstyp (anslag) beviljats från olika budgetår skall varje budgetår få en egen ekonomipost i tabellen.

Uppgifter om ekonomin matas in i ett antal olika fält t ex budgetår, finansieringstyp, finansiär, summa (kr) mm. Medfinansiering matas också in som egna ekonomiposter.

Finansiär är den organisation som finansierat hela eller delar av en åtgärd. För nationella anslag (t ex NV-BÅ eller statliga fiskevårdsanslaget) som fördelats till länsstyrelsen från en central myndighet, en fördelningsmyndighet (t ex Naturvårdsverket eller Fiskeriverket) anges länsstyrelsen som finansiär. OBS! Naturvårdsverket eller Fiskeriverket ska inte anges som finansiär i detta fall. De är fördelningsmyndigheter. Finansiär används för att söka ut vad t ex respektive län (länsstyrelse) finansierat.

För varje ekonomipost ska man ange om summan avser finansiering(ja/nej) och/eller avser kostnad(ja/nej).

  • Om angiven summa endast motsvarar finansieringen anges avser finansiering = ja och avser kostnad =nej.
  • Om angiven summa endast motsvarar kostnaden för en specifik åtgärd anges avser kostnad = ja och avser finansiering = nej.
  • Om angiven summa motsvarar både verklig kostnad och finansiering för åtgärden anges båda fälten = ja.

 Önskvärt är att ekonomin alltid redovisas på respektive åtgärd och att ekonomin avser både finansiering och kostnad. Det ger bättre möjligheter till olika uttag av ekonomiska sammanställningar.

Om det inte är möjligt att dela upp alla kostnaderna så att de motsvarar både finansiering och verklig kostnad så kan man ändå mata in verkliga kostnader för en specifik åtgärd. Kostnaden behöver då inte särskiljas på olika finansiärer, eftersom detta i vissa fall inte är praktiskt möjligt, t ex för äldre åtgärder.

Kostnad på åtgärd kan då matas in så här:

  • Finansiär = okänd (eller välj finansiär)*
  • avser kostnad =ja
  • avser finansiering = nej
  • Summa (kr) = ange summa
  • Status utbetalning = utbetalda

Om uppgifter om finansiär finns tillgängliga så kan man givetvis registrera även kostnaderna delat på finansiär. Om t ex all övrig ekonomi har angetts på projektnivå så kan man ändå vilja registrera kostnad för en enstaka åtgärd i ett projekt.