Fiskvägar

Fiskvägar brukar delas upp i huvudtyperna naturlika och tekniska fiskvägar. En naturlik fiskväg består ofta av en konstruerad fåra som går runtom vandringshindret där arter kan passera både uppströms och nedströms och vars konstruktion skapar ytterligare habitat för arter att uppehålla sig i. Konstruktion av naturlika fiskvägar är att föredra på platser där det finns tillräckligt med utrymme och där fallhöjden inte blir för stor.

Tekniska fiskvägar är ofta ett alternativ där utrymmet är litet och förutsättningarna på platsen är sådana att de inte tillåter en annan lösning. Tekniska fiskvägar är ofta branta och har starkt strömmande vatten vilket inte tillåter passage för fler arter än de mest starksimmande som lax och öring. Tekniska fiskvägar är ofta konstruerade för att underlätta framförallt uppströmspassage över relativt stora fallhöjder. För att underlätta nedströmspassage vid sidan om turbiner behöver man ofta speciella typer av avledningsanordningar.

Naturlika fiskvägar

Omlöp

En helt eller delvis konstgjord bäckfåra (faunapassage) som grävs i en längre slinga runt vandringshindret och leder fiskar och andra djur förbi. Det är viktigt att lutningen hålls så liten som möjligt (gärna i intervallet 1-5%) för att passa så många arter som möjligt. Ju större fallhöjd, desto längre behöver omlöpets sträckning vara. Vattendragets botten och intaget till omlöpet bör även konstrueras på ett sätt som klarar av höga flöden och motverkar erosion. I ett lyckat omlöp som fungerar som en naturlig bäck kan även nya reproduktions- och uppväxtlokaler bildas för både fisk och bottenfauna. Fördelarna med omlöp är att de passar samtliga fiskarter och är nästintill underhållsfria. Dock kräver konstruktionen av dem ett flackt landskap, stor yta och en markyta utan blottlagt berg.

Exempel: Järnforsen SällevadsånStorådammen Tämnarån

Inlöp

En helt eller delvis konstgjord bäckfåra (faunapassage) med naturlig botten och mindre lutning som är inbyggd i vandringshindret och som leder fiskar och andra djur förbi, och ofta genom vandringshindret. Inlöp används ofta där det är för ont om utrymme kring vandringshindret för att bygga ett riktigt omlöp. Att anlägga ett inlöp är förhållandevis dyrt i jämförelse med omlöp och de passar bäst i vissa typer av dammar med låg fallhöjd.

Överlöp / upptröskling / enkel passage

En passage ofta byggd i natursten med befintliga stenar som läggs nedströms hindret för att bygga bort kanten och få botten nedströms att komma upp i nivå med vandringshindret. Kallas ibland även för upptröskling eller stryk. Detta är en mycket naturlig fiskväg och kräver inget underhåll men kan kräva en hel del plats och material vid konstruktionstillfället. En upptröskling kan även anläggas nedströms svårpasserade vägtrummor med hög fallhöjd.

 

Exempel: Spegeldammen Nedre Gavleån

Övrig passage

Övriga typer av åtgärder som i första hand möjliggör uppströmspassage. Under respektive fiskväg i databasen i ÅiV anges mer detaljerat vilken åtgärd som avses i det specifika fallet.

Exempel: Mölekullen Hökesån

Tekniska fiskvägar

Denilränna / motströmsränna

En ränna med ett antal tvärstående lameller som vinklas mot strömmen för att skapa turbulens i vattenflödet och minska vattenhastigheten för att därmed underlätta fiskens vandring uppför rännan. Denilrännor är ofta byggda i trä, men de kan även byggas i betong eller metall. Fördelarna med denilrännor är att de kan användas vid stor lutning och de är inte så känsliga för variationer i vattenflödet. Nackdelarna är att de kräver mycket underhåll och tillsyn, samt att de främst passar för starksimmande arter.

 

Exempel: Svintuna kvarn – Södra Vallsjön

Fiskfälla och transport

En fälla- ofta byggd i direkt anslutning till ett vandringshinder, i vilken vandrande fisk fångas in och samlas ihop inför vidare transport förbi vandringshindret, vanligtvis med bil.

Fiskhiss

En fiskfälla med hissanordning (automatisk eller manuell) som låter vandrande fisk passera förbi ett vandringshinder.

Fisksluss

En fiskfälla med slussanordning som via sensorer eller på ett förbestämt tidsintervall öppnas uppåt eller nedåt och på så vis låter vandrande fisk passera förbi ett vandringshinder.

Kammartrappa / bassängtrappa

En ränna bestående av en serie kamrar/bassänger sammankopplade av överfall och/eller undervattensöppningar, som gör att fisk kan hoppa eller simma stegvis uppför rännan. Fisken ges möjlighet att vila i bassängerna mellan delpassagerna. Kammartrappor är ofta byggda i betong, men kan byggas mer naturlikt i t. ex. sten eller trä. Fördelarna med bassängtrappor är de relativt låga anläggningskostnaderna samt att de ej är speciellt underhållskrävande. Nackdelar är att de passar bäst för starksimmande arter och är känsliga för variationer i vattenföringen.

 

Exempel: Näskvarn Vierydsån – Hednäs Åbyälven

Slitsränna

En ränna bestående av en serie kamrar/bassänger, sammankopplade av en eller två vertikala öppningar (s.k. slitsar) i skiljeväggarna, som gör att fiskar och andra djur kan simma stegvis uppför rännan och vila i bassängerna mellan slitsarna. Fördelar med en slitsränna är att den passar alla vattenflöden och många fiskarter, men den är samtidigt ofta dyr och komplicerad att anlägga.

 

Exempel: Strömsparken Motala StrömIslandsfallet Fyrisån

Sprängd fiskväg

En passage som skapas genom sprängning i fast berggrund. Ska inte förväxlas med utrivning av vandringshinder.

Ålyngelledare

En ränna eller ett rör med sparsam vattengenomströmning och ett innermaterial (naturligt eller konstgjort) som erbjuder fäste för uppvandrande ålyngel. Ålyngelledare är artspecifika och kan ofta vara svårinspekterade då fiskvägen är innesluten i ett rör eller liknande anordning.

Exempel: Ålgårda

Ålyngelsamlare

En konstruktion ofta byggd i direkt anslutning till ett vandringshinder, som är avsedd att fånga in och koncentrera ålyngel inför vidare transport till uppströms liggande vatten, vanligtvis med bil. En ålyngelledare ingår ofta också i konstruktionen.

Tekniska fiskvägar – nedströmspassager

Utvandringsväg

En passage som skapas förbi ett vandringshinder och som ska underlätta för nedströmsvandrande fiskar på väg ut ur vattendraget. Består ofta av en avledare, flyktöppning, förbipassage i form av en ränna eller tub, samt ett utlopp.

Exempel: Ålgårda

Fingrindar

Montering av fingrindar (galler) framför vattenintag på t. ex. ett vattenkraftverk, för att underlätta nedströmspassage av fisk och andra djur. Så kallade alfa-galler har lutning med varierande vinkel mot vattenytan medan beta-galler har varierande vinkel mot strandlinjen.

Exempel: Ålgårda

Andra avledningsanordningar / beteendeavledare

En särskild konstruktion (stimuli i form av t. ex. louvers, ljus- och ljudspärrar), förutom fingrindar, som monteras framför vattenintag på t. ex. ett kraftverk. Syftet är att antingen attrahera eller repellera olika arter beroende på den respons man vill se. Används tillsammans med en fysisk avledare för att leda fiskar och andra djur förbi vandringshindret.

 

Ladda gärna ned HaVs rapport 2013:14 om fiskvägar.